Tårarna rinner längs kinderna och jag funderar på att det börjar bli en vana så fort jag prata med dig eller tänker på dig. Det fula är att jag har börjat tänka på att du försökte göra mig svartsjuk så råkade du träffa henne och fick känslor för henne, inget du kan göra något åt... Det är inte ditt fel så fall mer mitt.
Ångesten denna kväll är värre än den jag någonsin upplevt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar