Ångest som in i helvete, hjärtat känns som det ska slå ut ur bröstet och jag vet inte vad jag ska göra. Jobbat hela dagen (8-17) sen städat så har nästan precis satt mig ner. Allt snurrar i huvudet och jag vet inte vad jag ska göra. Är ju inte precis så att jag kan ta och städa en gång till, har även duschat så det kan jag inte göra igen.
Såg för en stund sedan en bild på facebook, mitt exs flickvän. De har ett år i morgon. Kan väl inte mer än önska de grattis och hoppas han är lycklig. Det jobbiga är dock att det fortfarande tar så jävla hårt på mig att se de tillsammans. Förstår inte hur det fortfarande kan göra så ONT! 27 september 2007 blev vi tillsammans. Allt var underbart när vi träffades men när vi inte sågs så var det verkligen upp och ner, fram och tillbaka. Tror inte någon av oss visst hur det var, mycket bråk m.m. och mycket p.g.a. mig. Han fanns där för mig när min mormor gick bort, han fanns där när jag bråkade med mamma, med Joop eller när jag bara hade en pissig dag! Han fanns där i vått och torrt.
Saknar honom men är väl inte menat att det ska bli vi?
// Emma
Kärleken är inte så lätt
PS: Grannen ringde nyss på dörren, han kommer snart igen vill väl att jag ska köra honom i morgon men ska komma på någon anledning till att slippa, säger nog att jag ska hem till mamma. Orkar inte köra honom när jag ska jobba sen. Eller så säger jag att jag måste plugga, tycker inte om att ha en massa innan jag ska jobba vill vara hemma och ta det lugnt...
Hej!
SvaraRaderaLäste bara igenom ditt första inlägg nu, ska läsa mer sedan.
Mitt ex som jag har barn med och var tillsammans med i 10.5 år har sen en månad träffat en ny kille. Så jag förstår hur du känner det! Jag har försökt hitta någon ny som vill ha mig i över två år nu men det verkar inte som att det finns något intresse någonstans. Testat massa nätdejting som du kanske läst på min blogg?
Oftast är det ju bättre att försöka gå vidare och hitta en ny då det sällan fungerar om det en gång blivit slut. Men för min del så hade det ändå känts bättre att gå tillbaka till mitt ex än att behöva leva ensam. Fast jag inte alls vill ha henne egentligen. :-\
Kram
Kämpa!
SvaraRadera