I morgon är det sista gången vi pratar, i morgon så säger jag stopp igen! Jag orkar inte mer, jag är så otroligt känslomässigt instabil nu och är i upplösningstillstånd! Jag klarar mig inte med dig men jag klarar mig definitivt inte utan dig... Jag hade gjort vad som helst! Förstår inte att du har fört mig till denna plats igen, att du har lyckats dra ner mig på bottnen ännu ek gång, trodde inte det gick. Jag kommer aldrig att ställa mig upp igen, inte utan din hjälp. Men gör detta för din, vår, skull. Jag tror det är bäst såhär. Du har gjort ditt val och du får stå för det!
// Emma
Även denna natt kommer bli sömnlös och full med tårar men det är lugnt för jag vet att morgondagen blir värre!
Hejsan! Tack för ditt inlägg på min blogg (projekt mot ångest). Ledsen att höra att du är ännu en person som drabbats av det här hemska. Kan inte ens tänka mig hur chockad din kropp måste ha blivit av att gå från 150 mg till noll direkt. Hur länge sedan var det du slutade med medicinen? Kram J
SvaraRadera