Mänskligt?

Detta kan inte vara mänskligt, det kan inte vara mänskligt att ständigt må såhär. Att ständigt bara se svart framför en, att känna ett sånt hat att man inte har någon energi kvar.

Jag håller på att falla tillbaka i gamla mönster, saker jag inte gjort på flera år! Saker som jag egentligen inte förstår mig på att jag gör men känns som jag måste göra för att stå ut. Nöden har ingen lag sägs det? Det känns som detta är nöd, känns verkligen som det är nödvändigt att göra för att orka ta mig genom resten av kvällen, natten, livet. Något som jag måste men inte vill göra.

// Emma

Låt detta få ett slut, låt mig få slippa lida!