Varit och träffat både min psykolog och sjukgymnast, tillsammans. Jag hade skrivit till sjukgymnasten härom dagen och sagt att jag tror de kommer säga upp kontakten men hon lovade att det inte alls var så. Väl där börjar de med att säga att de vill skicka en remiss till DBT. Alltså sluta hos dem och kanske börja med DBT. Var ju detta jag sa. Att de skulle säga upp kontakten så nu är jag fruktansvärt besviken på min sjukgymnast som varit den enda tryggheten jag haft. Jag kan inte lita på henne mer.
Jag känner mig så fruktansvärt övergiven, mer än vad jag redan gjort det senaste halvåret. De orkar inte med mig längre så då överger dem mig. Det känns. Det gör så förbannat ont. Jag känner mig inte alls motiverad till att fortsätta med behandlingen. Varför skulle jag?
Det enda jag vill är att skriva till min sjukgymnast hur jag känner och tänker men kan ju inte lita på henne så det går inte.
Dessutom ville psykologen prata om diagnoser. En läkare någon gång i tiden har satt diagnosen "ospecificerad personlighetsstörning". Psykologen ville specificera den och satte då " Emotionell instabil personlighetsstörning" alltså borderline. Dem diagnosen jag verkligen inte har velat ha eller ens ansett att jag har.
Livet suger och jag vill ge upp. Jag orkar inte ta några fighter och låter allt bara ske.
// Emma
Jag har inget vettigt att skriva så låter bli...
